Imotion sammanställning

Lagt upp resultatet på nätet här. Filmmaterial på vift då en Ipad försvann under jullovet. Återskapas.

iMotion

Syfte

Målet med denna planering är att introducera appen iMotion från Fingerlab i verksamheten i syfte att stimulera till lärande genom praktiska skapandeprocesser. I första hand som erbjudande aktivitet på fritidshemmet men även i förlängningen som del av IKT-användning i skolan som helhet. iMotion ger användaren möjlighet att med kamerafunktionen i en iPad eller iPhone enkelt skapa filmsekvenser av en serie digitalafoton genom stop-motion och time-lapse tekniken.

Övergripande målsättning

• utveckla förmågan att använda modern teknik som ett verktyg i skapande
• stimulera och utveckla lust och förmåga att kommunicera med bild, form, film och ljud
• utveckla förmågan att arbeta och samskapa i grupp med andra
• introduktion av berättandets grundläggande strukturer

Fritidshemmen arbetar kursplanslöst utan bedömning av specifika kunskapsmål. Det öppnar för ett friare konstruktivistiskt förhållningssätt i upplägg av arbetssätt i form av workshops som kan pågå över längre tid. Fritidshemmens informella struktur är en utmärkt miljö att utveckla barns sociala kompetenser och ta vara på erfarenheter och intressen som utgångspunkt i praktiskt experimenterande arbete. Ett flertal undersökningar och studier visar också på att de erfarenheter och kompetenser barnen utvecklar under sin fritidshemsvistelse kommer till stor nytta i skolarbete och stärker skolresultat. Se t.ex jämförelsen av grundskolor som utfördes i Stockholm under 2012.

Fritidshemmens verksamhet är inte obligatoriskt vilket innebär att elever inte nödvändigtvis närvarar regelbundet. Därför byggs planeringen upp kring delmoment snarare än enskilda lektioner. Experimenterande och lek får stort utrymme. Skapandeprocessen och samarbete är viktigare än slutresultatet.

Målgruppen för aktiviteten är fritidshem för förskoleklass till årskurs 2. I denna åldersgruppen (6-8 år) grundläggs läs och skrivkunnighet. Kunskaper som i detta projekt kommer till praktisk användning genom att arbeta med berättelser på olika sätt vilket uppmuntrar och fördjupar lärande. Ett existerande intresse för animerad film får antas finnas som motivationsfaktor i elevgruppen.

Arbetet utförs smågrupper där eleverna får möjlighet att lära av och med varandra. Tekniken är intuitiv och lätthanterad. Arbetssättet är praktiskt och konkret så eleverna kommer kunna arbeta självständigt i stor utsträckning. Appen är dessutom kostnadsfri vilket kan uppmuntra till fortsatt arbete utanför skolan.

Eftersom det är ganska bred spridning i åldrar kan vissa av de mer avancerade momenten lämpa sig bättre för de äldre eleverna att fördjupa sig i, medan de yngre kan fokusera på praktisk hantering i ett mindre format.

Även om detta görs utifrån fritidshemmets förutsättningar går momenten att anpassas för aktiviteter som elevens val eller som del av temaarbete under skoltid.

Koppling till styrdokument

Fritidshem är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder till och med vårterminen de år då de fyller 13 år. Fritidshemmet styrs av skollagen (kapitel 1-6 samt 14). Dessutom ska fritidshemmet tillämpa del 1 och 2 av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet från 2011.

Utbildningen ska ta till vara elevernas lust att lära. Den bör utgå från elevernas intressen och erfarenheter och anpassas till att elever har olika förutsättningar.

Fritidshemmets uppdrag är att

• komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i samt
• erbjuda elever en meningsfull fritid och rekreation.

Fritidshemmet kompletterar skolan genom att

• Tidsmässigt ta emot elever under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven.
• Innehållsmässigt ge eleverna delvis andra erfarenheter och kunskaper än de normalt får i skolan.

Tillsammans bör skola och fritidshem bidra till elevernas allsidiga utveckling och lärande. Fritidshemmet har en viktig uppgift att främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

(Skolverket)

Lgr 11

• Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
• Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
• Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.
• Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.
• Skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
• Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
• De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.
• Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.
• En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.
• Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.
• I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.
• Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.

(Lgr 11)

Arbetsgång

Förberedelser

• Presentera upplägg i kollegiet.
• Inventera tillgång till iPad
• Installera iMotion och se till eventuella behov och tillgång av ytterligare mjukvaror.
• Prova teknikens möjligheter.
• Skapa egna testfilmer.
• Prova exportering och redigiering av filmsekvenser.
• Lägga till ljudeffekter och musikbakgrund.
• Studera exempel (Youtube).
• Hitta instruktions och inspirationsexempel.
• http://www.voodoofilm.org/filmskola/

Introduktion och genomförande

De första tillfällena

• Presentation av aktiviteten för eleverna
• Demonstrera tekniken
• Experimentera i grupper
• Animera föremål eller teckningar på olika sätt
• Visa resultat av olika försök på Smartboard för att inspirera.
• Reflektioner i storgrupp

Fortsatt utveckling

• Inled med diskussion kring erfarenheter från tidigare tillfällen
• Vad har vi lärt oss?
• Vad kan man utveckla?
• Hur kan man uppnå olika effekter?
• Fördjupad instruktion av appens funktioner
• Bildhastighet
• Radera enskilda foto
• Fortsatt experimentverkstad
• Finslipa timing och flyt
• Titta på exempel från Youtube
• Visa eventuella nya skapelser

Avancerad hantering

• Exportera filmsekvenser till redigeringsprogram
• iMovie / Moviemaker
• Arbeta med ljudspår och ljudeffekter
• Vilka resurser finns?
• Vad är upphovsrätt?
• Börja skissa på projekt att utveckla
• Filmer med längre handling.
• Hur kan idén förverkligas, hur ska berättelsen presenteras.

Filmproduktion i större skala

• Presentera och diskutera olika idéer
• Berättandets grunder
• En lockande historia
• Karaktärer
• Perspektiv
• Början, handling, slut
• Fördjupning
• Se filmer om filmskapande från t.ex UR eller AV-central
• Gruppindelning
• Utveckla idéer inom gruppen genom brainstorming
• Arbeta fram en layout och tidslinje.
• Skriv ner berättelsen med ordbehandlare

Filmskapande

• Inled inspelningsarbetet
• Skapa eventuella karaktärer och kulisser eller bakgrunder

Filmvisning

• Visa slutresultat på Smartboardbio inför publik
• Utvärdering

Diskussion

I skriften Film för lust och lärande skriver Skolverket och Svenska Filminstitutet att arbetet med film och medier är en viktig uppgift i förskola och skola eftersom det i hög grad präglar dagens samhälle och vardagsliv. Skolan har ett tydligt ansvar att ge barn och ungdomar förutsättningar att bli delaktiga i mediesamhället. Förmågan att använda olika medier och kunskap om mediernas roll i samhället är en fråga om yttrandefrihet och en förutsättning för demokrati.

Film beskrivs som en av de kulturyttringar som särskilt attraherar barn och ungdomar. Det ger möjlighet att uttrycka sig på annat sätt än i tal och skrift. Förmågan att hantera tekniken anammas snabbt av de flesta.

En filmupplevelse kan bli en utgångspunkt för att hantera eller samtala kring komplexa livsfrågor. Gestalta känslor, ge nya perspektiv och levandegöra historiska händelser med mera.

Förmåga att hantera och använda information, arbeta med IKT, problemlösning, kritiskt tänkande, kreativitet, uppfinningsrikedom, kommunikation och samarbete är viktiga 21 century skills. Skolan måste hitta sätt att för förbereda eleverna för en dynamisk oviss samhällsutveckling med stort informationsflöde..

Läroplanen är uttrycklig i sina riktlinjer att elever ska erbjudas en tidsenlig utbildning med  modern teknik som verktyg för lärande. Lärandet ska vara lustfyllt och uppmuntra till utforskande. Det gör att arbete med digital teknik och animerad film på detta sätt skapar en sammanhängande helhet.

Bryan Alexander säger i boken The new digital storytelling, creating narratives with new media att berättelser är ett sätt att skapa meningsfullhet i ett stort flöde av information. Något som Skolverkets skrift också påpekar. Göra det komplexa greppbart. Så som vi idag kan uppleva informationssamhället som överväldigande. Meningsfullhet inbjuder till engagemang och nyfikenhet att vilja veta mer. Att fördjupa sin kunskap och förståelse utifrån eget intresse och driv.

Alexander beskriver vidare intensiva workshops som ett bra sätt att lära ut grundläggande kunskaper om hantering av filmteknik och manusskrivande. Viktiga element i dessa kurser är lekfullhet, kreativitet och blandning av olika medium. Lekfullheten tonar ner oron inför tekniken.

Det är också vad läroplanen knyter an till i formuleringen att “skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet”.

Lärande i grupp tillsammans med andra (peer learning) är också ett sätt att förbättra kunskapsinhämtning. Förmågorna man får med sig på köpet i det lustfyllda lärandet blir ett stöd i skolarbetet.

Det är inte någon ny insikt som enbart angår digital teknik. En av fritidshemmens (arbetsstugornas) grundare, Anna Hierta Retzius, menade redan under mitten av 1800-talet att barn lär sig bäst tillsammans med varandra i praktiskt grupparbete och med lek. En inställning som i stort än lever kvar. Kanske är det därför som fritidshemmen informella miljö lämpar sig så bra för att träna samarbetsförmåga, flexibilitet, och social kompetens. Men också för att tillföra kunskaper i matematik, språk, samhällskunskap med mera, beroende på vad situationen innebär och kräver.

På så vis kan fritidshemmen uppfylla sitt uppdrag att komplettera undervisningen i skola och förskola.

Imotion

Tror jag bestämt mig för att satsa på att använda appen iMotion till min uppgift. För den verksamhet och de åldrar jag för närvarande arbetar mot tror jag det kan lämpa sig bra med en aktivitet som fokuserar på berättande men med mycket praktiskt-konkreta metoder.

Med iMotion går det att enkelt arbeta med stop-motion animering. Tekniken är enkel för barnen att hantera, ta ett digitaltfoto av ett föremål, flytta föremålet och ta ett nytt foto, repetera. Appen sätter sedan samman bildserien till en filmsekvens. Då kan de få arbeta med en aktivitet på fritids med något som uppmuntrar och stimulerar till skrivande och berättande. Samtidigt blir det en social aktivitet som de kan fördjupa sig med många olika kreativa möjligheter. Det blir då också flexibelt nog att väva in momentet i de teman som de arbetar med i skolan. Så kan fritids uppfylla sin uppgift att komplettera skolan och ge barnen vana att hantera digital teknik genom skapande aktivitet. Lite i den anda som experimenterandet i de workshops som beskrivs i Bryan Alexanders bok.

De flesta gillar animerat och barnen tycker om att göra film, jag har hjälpt några att spela in en enklare kortfilm med Ipad. Det innebär dock en hel del arbete, tidsödande och resurskrävande process. Men att kunna utgå i från befintligt intresse borde innebära ett tacksamt startläge!

Avslutande uppgiften

Vridit lite på hur jag ska ta mig an sista uppgiften, en fördjupning i valfri tillämpning som är särskilt intressant och kan vara användbar för att arbeta med digitalt berättande och kreativt lärande i undervisning. Planera för en undervisningssituation där den valda tillämpningen kan spela en betydelsefull roll.

Vill gärna fokusera på att tillämpa digitalt berättande på fritids, lite annorlunda upplägg än en strikt lektion och mot något yngre barn. Det kan göra användning av mjukvaror lite trixigare. Men tror nog jag har en plan. Vill ha möjlighet att omsätta planeringen i verksamheten..

Ett ARG?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17921597.ab

Dokumentär på SVT-play om berättande

Tipsar om intressanta dokumentären om konstnären Mark Lombardi som arbetade med en konstform kallad narrativ struktur. Genom konstnärliga diagram visas kopplingar mellan olika personer och organisationer i skumma affärer.

Mer info
http://www.svtplay.se/klipp/1598456/klipp-mark-lombardi

Wiki
http://en.wikipedia.org/wiki/Mark_Lombardi

Digitala skollyftet

Dags att vara med och svänga fritidspedagogernas flagga i det digitala skollyftet. Bättre sent än aldrig!

Mikael "Micke" Andersson, fritidspedagog på Maria Parkskolan i Helsingborg. En av dem med utbildning från före 2001 som håller Jan Björklund vaken om nätterna. Varit igång med datorer sedan 5.25 diskett tiden men min första egna maskin var en Amiga 500. Som jag fortfarande har kvar. Här lades den digitala grunden som fortsatte in i PC och IT boomen. Givetvis mycket spelande, men kom i allt störrre grad att handla om skapande och programmering. Detta i salig blandning med scouting, fritidspedagogutbildning och annat resulterade i sajten Lekarkivet. En välbesökt sida jag byggt upp från grunden. En databas med över 500 lekar och aktiviteter för alla åldrar och tillfällen. På nätet i första version någongång kring tiden mellan examen och första jobb c:a 1998. Egentligen handlade det först om att lära sig HTML och Internet på samma sätt som man lärde sig använda datorer, learning by doing (learning by Dewey?). Eller snarare learning by failing alot and then try again repeatedly (learning by Mikey).

Tyckte dock inte min person var så intressant att tillägnas en hemsida, men genom att ta alla lekar från uppväxt, scouter och utbildning gav det massor av innehåll. Samtidigt slapp man hålla allting i det opålitliga minnet. Tanken var också att lära mig arbeta mot databas vilket tog ett tag. Men med bl.a PHP, MySql i verktygslådan är det nu verklighet och ett arbete i fortsatt utveckling.

Med datorspel var det mest fråga om Quake över Internet. Det startades klaner och spelare nätverkade och organiserade oss den digitala vägen genom ICQ, IRC, forum mm. Något som kom att visa sig vara en nyttig erfarenhet om man spolar fram några år. Då trillade Björklund in i bilden och bestämde att fritidspedagogutbildningen inte var något värd.

Det gillade vi inte så då kom datorerfarenheterna till nytta. Jag hjälpte Hadar Nordin med en ombyggnation av fritidspedagogik.se. Deltog i Facebook grupper som fritidspedagoger kräver lärarlegitimation, var med och dundrade en namninsamling på bordet hos statssekreterare Bertil Östberg, var med och startade en riksförening för fritidspedagoger, fritidspedagogernas Riksförening, med mera.

Nu har vi kommit lite i hamn med "löfte" om legitimation vid regeringsskifte!

Fördelen med att få sin yrkesroll krossad var att man fick rannsaka sin tillvaro. Hitta kärnan och bygga upp därifrån. Ett av valen då var inte att hoppa på lärarlyft och söka få legitimation i skolämne utan fokusera på det fritidspedagogiska. Det blev istället att hoppa på äventyrspedagogiken som ligger mycket nära fritidspedagogiken och går galant att passa in som brygga till skolarbete.

Även ta en kurs i digitalt berättande som förhoppningsvis också låter mig knyta ihop den äventyrliga fritidspedagogiska skolsäcken med det digitala intresset. Möjligen blir #digiskol projektet något åt det hållet.

Avsnitt 4, Buildning your story

Med storytelling i åtanke, bokens budskap i allmänhet och erfarenhet från den egna skolgången samt som arbetande inom undervisning står en sak ganska klar. Ger man elever en skrivuppgift som sträcker sig bortom ren uppräkning av fakta, en berättande text, måste ämnet väcka intresse hos författaren. Pliktskyldigt skrivande sker sannolikt på bekostnad av emotionellt engagemang. Kapitlen under detta avsnitt beskriver en lång rad metoder och övningar att träna upp sitt skrivande med, workshops, arbeta mot begränsningar som tidsbegränsning, maxantal tecken i text och så vidare. Det är alltså en konstart att förfina. Men den som väljer gå kurser eller skriver själv, har redan engagemanget och motivationen i sig. Även med detta tar det mångårig övning att få upp färdigheten att på stående fot kunna skriva kring något sammanhängande som bara släpps i ens knä.

Men alla har säkert historier att berätta, att få höras, som kanske blir hjälpt av att hitta ett medium, en plattform, som passar ens individuella uttryck. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (LGR11). Den digitala världen tillåter en lång rad alternativ och enligt skollagen ska eleverna ges tillgång till lärverktyg som behövs för tidsenlig utbildning. Om man så kommer mest till sin rätt i korta budskap som Twitter, längre text dokument, med fotografi eller film. Det är också ett sökande som behöver erbjuda variation.

"Skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande" (LGR11)

Därför tror jag på att ge upprepade tillfällen att i liten och stor skala få möjlighet att prova sig fram på olika vägar. Men där fokus inte nödvändigtvis i första hand behöver handla om att en process måste skapa ett bedömningsbart slutmaterial. Utan få utveckla förmågor och färdigheter, den konstruktivistiska metoden. Som läroplanen säger att

• Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
• De [eleverna] ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. 
• En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.
• I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.
• Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.

På fritidshem har vi stor frihet i att inte vara uppbundna av att betygsätta en abstrakt kunskapsnivå vilket kan vara en stor befrielse för eleverna. Vad är kunskap? Men fritids kan arbeta med kunskap som ger inlärning och utvecklar förmågor i en social process, t.ex filmprojekt, som i ett vidare perspektiv gynnar skolresultat. Det är tidskrävande att arbeta i projektform, men genom att använda de olika verksamheternas kapaciteter blir det ett sätt för fritids att uppfylla skollagens uppdrag, om att komplettera skolan. Att lära sig hantera tekniken kan nog gå ganska fort för "digitala natives" men att verkligen naturligt använda den, se möjligheter, kräver övning. Workshops metoden verkar tilltalande, men kanske fokus på grupprojekt. Samarbete och kamratlärande. Brainstorming möjligheter. Frågorna för att lösa skrivkramp om; handlingens kärna, hur berättelsen ska presenteras, till vilken publik och hur mycket som ska få plats i manuset kan vara utgångspunkten för reflektioner innan man startar. Ett ypperligt läge att arbeta utifrån 21-century skills.

De sju principerna för berättande kan vara lämpliga frågeställningar efter varje gång man har sett en film, teateruppsättning eller liknande. För att medvetandegöra storytellingens grunder och få konkreta exempel att se tillbaka på och hämta inspiration från. Låna idéer.

1. Perspektiv (moraliskt, etiskt...)
2. Dramatisk kärnfråga
3. Känslomässigt innehåll
4. Berättarröst (passande tonläge)
5. Soundtrack
6. Ekonomi (tid att låta budskap sjunka in, lagom innehållspackat)
7. Tempo/timing

Även att arbeta med äventyrspedagogiken ger möjlighet att ge eleverna chans att verkligen uppleva en berättelse inifrån med alla sinnen. Känna känslorna av att lösa mysterier, använda GEO caching, spänningen att smyga och glädjen att klara en utmaning. Utifrån dessa erfarenheter kan det bli enklare att fortsätta kring dessa färdiga idéer och träna genom att skriva fan-fiction. En del av äventyrspedagogikens metod är att låta eleverna bearbeta sina intryck genom reflektion i grupp och skapa så kallade fortsättningsäventyr.

Med en väl lagd grund blir det enklare att skriva kring t.ex historiska teman, eller aktuella händelser eller aktuella händelser som är upprepning av historia. Ämnesintegrera. Kanske skriva ett A.R.G-äventyr, göra film av detta (äldre elever) eller ljudsatta bildspel (yngre elever) och anordna visningar av varandras verk utvecklar förmågan och repeterar eller ger ny kunskap ur olika perspektiv. Ett motivationshöjande sätt att äga sin kunskap som skapar självgående.

"En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra." LGR11

När man blir bevandrad i att hantera och berätta genom IKT kommer sökandet efter kunskap, sättande i sammanhang och samarbeta i grupp naturligt. Potentialen kring detta visar Sugata Mitras projekt med revolutionerande upptäckter kring hur indiska skolbarn i grupp kunde lära sig komplexa saker under eget överinseende hand via dator och Internet. Den enda vuxna feedbacken var någon som bara behövde uppmuntra.

För att nya pedagogiska idéer ska få genomslag krävs det att man är beredd och villig att bryta sig ur konformitet. Jag upplever att många som ser Ken Robinsons föreläsningar stämmer in i behovet av ett paradigmskifte, hur skolan måste utbilda för både tank och hjärta för att inte döda kreativiteten, men sedan tar det stopp. Det kan vara som Helene Ericsson skriver i sin kursblogg en tillintetgörande omtumlande upplevelse. Men långt ifrån alla rannsakar sig själv och sitt sätt att arbeta. Vi vet att skoltröttheten är ett växande problem, men som skolsystem saknas motivationen till förändring. Till och med Kina är nu igång med en grundlig förändring för att möta upp kraven för det 21:a århundradet, med mindre fokus på prov. Skolan behöver rannsaka sig och fundera på om det kanske är systemet det är fel på. Inte att skolelever saknar motivation eller är ouppfostrade.

Läroplanen är fylld med uppmaningar som är tydliga med att elever måste få utveckla förmåga att arbeta självständigt och i grupp, utforska och känna lust inför lärande. Men trots detta faller skolan oftast tillbaka i gamla metoder och traditionell undervisning. Kanske behövs det ett tillintetgörande uppvaknande?

För mig blev den största käftsmällen när skolreformen ogiltigförklarade min akademiska utbildning. I ett slag gick fritidspedagogen från högskoleutbildad pedagog till outbildad övrigarbetare i skolorganisationens periferi. Det väckte en motivation att lusläsa dokument, skärskåda och reflektera över sin yrkesroll. Den glädjande och stärkande upptäckten blev att fritidspedagogen och pedagogiken har en viktig roll att spela i framtidens skola. Likt Helene Ericssons slutsats gick det att se att arbetssättet passade in ypperligt i kraven som ställs på framtidens skola. Det blev inledningen på en över tvåårig kamp där fritidspedagoger organiserade sig genom sociala medier och tillsammans med andra organisationer som fack, nu lyckats få till en förändring. Inte bara har fritidspedagoger fått tillbaka behörigheten att undervisa i sin verksamhet, man kan nu få legitimation i skolämnen man läst i sin utbildning samt ett löfte om en legitimation i fritidspedagogik vid regeringsskifte. Dessutom har Botkyrka som första kommun öppnat för fritidspedagoger som förstelärare. Så förändring är möjlig! Inte minst genom nya sociala medier om man kan hantera dem. Tror inte att kampanjen fått sådant genomslag utan möjligheten att nätverka på det viset.

Efter att de inledande nätverken bildats ledde det till ytterligare avknoppningar med grupper för sådant som delande av idéer kring rastverksamhet m.m. Vi utvecklas med delandekulturen!

Som avslutning och exempel på tänkande i nya banor kan leda till nya idéer hittade jag nyss dessa exempel:
Något som skulle kunna vara ett genialt sätt till samskapande storytelling genom sociala medier är Ricky Gervais Twitterhashtag #textLikeDerek. Fans får tweeta exempel på hur rollkaraktären Derek i serien med samma namn skulle göra. Ett sätt att dels kommunicera med sina fans, skapa intresse kring sin produktion och få inspiration till utveckling. En omedveten eller medveten brainstorming strategi?

Och det finns alltid de som kan bryta sig ur ramen för vad ett spel var tänkt att göras, till och med i dansspel.

Avsnitt 3, Combinatorial Storytelling; or, The Dawn of New Narrative Forms

I början av det här avsnittet diskuteras delningskulturen och de tre lägena att antingen (1) arbeta aktivt med delning, eller (2) acceptera att det existerar, alternativt (3) helt förbjuda. I inledningen av boken diskuterades kring hur nya format, eller i detta fall företeelser, kan möta på motstånd från gamla, det traditionella. Det gör som sagts alltid gjort ont när knoppar brista. När delande blir allt mer vanligt exemplifierar kampen mot piratkopiering detta tydligt. Ett motstånd som engagerat mediabranschen från kassett till videoband. Det intensifierades inte minst när den digitala tekniken med t.ex MP3 formatet tillät spridning utan fasta media genom Napster, The Pirate Bay med P2P, BitTorrent teknik. Kanske för att det slog undan benen för den lukrativa distributionsdelen av branschen med misstänkt oligopol situation. Det går t.ex inte att i godan ro marknadsföra mot ett avgränsat geografiskt område i taget. Om något släpps i USA är det omgående tillgängligt i Europa.
Men inställningen verkar som sagt vänt lite när tekniken inte visat sig vara slutet för allt utan gav upphov till flera nya sätt att arbeta. När Blockbuster får lägga ner kommer sajter som Netflix Laglig musikdelning genom streaming som Spotify. Istället för att vänta på repriser kan TV-kanaler erbjuda material via hemsidor.

Producenter, författare och musiker tackar nu istället delning för framgångar. Tidigare motståndare omvänds. Utvecklingen gynnas av att flera kan skapa, inspirera och sprida till skillnad från när allting styrs centralt. Ett paradigmskifte.

När hemdatorerna dök upp delades det friskt med spel och mjukvaror genom kassett och diskett kopiering. Tror inte datorer som Commondore och Amiga skulle fått samma genomslag utan möjligheten att kopiera spel. Kalkylerings och ordbehandlingsprogram i all ära. Varför skulle vi behöva bygga ut snabbt Internet om det inte vore för möjligheten att ladda ner bandbreddskrävande media. En utveckling säkert pushad fram snabbare genom piratkopiering. En poäng så viktigt att vi fått ett parti med detta som grundfråga.

När Apple centralstyrde sin tillverkning exploderade PC marknaden med mängder av småtillverkare som tillsammans utvecklade standard, höjde kvaliteten och sänkte priserna. Bill Gates blev världens rikaste man på grund av det.

Nu med datorer som allmängods och när "digital native" är normalläget lär sociala medier bli ett oumbärligt mötesforum. Där idéer möts och stöts globalt i otaliga format. Både i berättande men på samma sätt kan flera oberoende programmerare genom öppen källkod tillsammans samskapa och utveckla operativsystem som Linux. Röster börjar höjas, som Anna påminde mig om i sin kursblogg, att skolan borde lära ut programmering som obligatoriskt ämne. Inte orealistiskt då datorspel torde inspirera till eget berättande och skapande likväl som film och böcker.

Just detta starka engagemang upplevelsen en bra bok ger läsare, datorspel ger spelare, med spännande story, med äventyr och problemlösning, fick mig nyfiken på äventyrspedagogiken. Därför blev detta avsnitt synnerligen intressant. Hur nära ARGs (Alternate Reality Games) fyra pelare, mysterium, okända upphovsmän, förberett material och improvisation ligger detta. Hur äventyrspedagogiken borde kunna utnyttja dessa koncept och utvecklas vidare med digitala verktyg för att förstärka upplevelsen (augmented reality). Detta var en starkt bidragande anledning att jag valde kursen. Hitta sätt att få in digital storytelling och teknik i den analoga praktiska upplevelsen äventyrspedagogiken är. Med handhållna mobila enheter som telefoner, Ipads, går det t.ex att på ett naturligt sätt väva in tekniken genom program som WhereIgo. Inget behov av vibrerande spelkontroller då blir upplevelsen redan utförs i verklighet! Man placeras bokstavligen inuti berättelsen genom ett äventyr i stadsmiljö genom historiska kvarter eller liknande.

Äventyrspedagogiken är nog ett av de mest konkreta sätten att arbeta med interaktiv storytelling i skolan. Inte minst i de lägre åldrarna. Den pedagogiska plattformen utgår också ifrån att strikt knyta ämneskunskaper och läroplan till en berättelse som går att använda i undervisningssyfte. Utan den tydliga förankringen i styrdokumenten faller konceptet. Då går det att levandegöra abstrakt kunskap. Skapa situationer för samarbets-, emotionell, upplevelsebaserat lärande. Som en simulator med 21-century skills.

Med erfarenhet av några utförda äventyr har det varit häftigt och faktiskt överraskande att se i vilken grad eleverna sugs in i äventyret. Hur koncentration, engagemang och gemenskap skjuter i taket i en elevgrupp. När matematiken inte handlar om teoretiska problem i en övningsbok eller knastertorra fakta, utan farliga uppdrag man upplever i verkligheten. Dra fördel av författandets motivationshöjande metoder, som strukturen i Freytags triangel. För att kunna klara ett uppdrag krävs mycket förarbete av barnen som får ägna tid åt att träna färdigheter, leta kunskap och information i böcker och på Internet. Samma sak som tidigare, med den skillnad att nu har berättelsen givit informationen sammanhang och mening. Kunskaperna kommer till nytta. Uppdraget och inlärningen blir till utmaningar i äventyr för en engagerande friktion.

Ett av äventyren jag arrangerat handlar i grunden om matematik, men i detta vävs lika mycket om värdegrund och kamratskap. Genom att lära sig geometriska figurer och att mäta kunde barngruppen leta upp föremål i en skog. På så sätt kunde de rädda vänskapen mellan två karaktärer som figurerar i läsinlärningsmaterialet. Föremålen hade gömts av ett elakt troll som inte hade några vänner. Så här finns allt från känslomässig koppling till karaktärerna i berättelsen, spänning, utmaningar och upplösning. Med digitala redskap kan konceptet utvecklas och säkert intressera även äldre elever. Det skulle kanske till och med gå att återuppliva hypertext konceptet med ett inslag av webbaserat äventyrsmaterial på en hemsida.

Jag samskriver äventyr på distans med en kollega genom Google drive. Men en av delarna i äventyrspedagogiken är att även eleverna efter ett utfört äventyr kan skriva egna fortsättningsäventyr. Som en form av fan-fiction.

Jag har också gjort bildspel i PhotoStory som dokumentation vi kan använda under föräldramöten och andra presentationer. Med sådana verktyg skulle även eleverna kunna reflektera/utvärdera eller skriva egna sagor med utgångspunkt från bilder tagna under äventyret. Eller göra sagor likt vår ljudberättelse uppgift. Om man inte är helt bekväm med skrivandet kanske muntligt berättande utifrån bilder eller upplevelser kan fungera.